De flesta listor på nätet radar upp samma idéer utan att säga vad de ger. Den här guiden räknar i kronor, visar hur många timmar varje metod kräver och går igenom de två regler som avgör vad en klass över huvud taget får göra. Sist jämför vi allt mot att sälja — ärligt.
Se säljalternativet →
Det finns goda skäl, och de är värda att ta på allvar innan vi räknar på alternativen.
Det vanligaste skälet är att någon i klassen inte vill att barnen ska gå runt och sälja. Ibland handlar det om integritet, ibland om att familjen redan känner sig utsatt för insamlingar från flera håll. Ett annat skäl är rättvisa: barn med stora släkter och föräldrar med många arbetskamrater säljer mer, oavsett hur mycket de anstränger sig.
Ett tredje skäl är tidigare erfarenheter. En kampanj som sköts med papperslistor och kontanter blir lätt ett pussel för den förälder som får ansvaret, och den föräldern vill sällan göra om det.
De här två sakerna nämns nästan aldrig i listorna på nätet, men de avgör vilka metoder som ens är möjliga.
Arbetsmiljöverket är tydligt: den som är under 13 år får som huvudregel inte arbeta. Undantagen gäller mycket lätta och ofarliga uppgifter inom den närmaste familjen, till exempel trädgårdsarbete, bär- och fruktplockning eller rensning av trädgårdsland, i en verksamhet utan andra anställda.
Barn i åldern 13–15 år får ha ett lätt och ofarligt arbete. Arbetet får inte innebära stort ansvarstagande och inte vara fysiskt eller psykiskt tungt, och vårdnadshavaren måste tillåta just de uppgifterna. Arbetet får inte heller gå ut över skolarbetet.
Det betyder i praktiken att en fjärdeklass inte kan tvätta bilar åt främlingar mot betalning på samma sätt som en grupp sextonåringar kan. Ju yngre barnen är, desto mer måste föräldrarna göra jobbet och barnen hjälpa till.
Det här överraskar många. För att få registrera ett lotteri hos kommunen krävs att arrangören är en svensk juridisk person, en ideell förening eller ett registrerat trossamfund, vars huvudsakliga syfte enligt stadgarna är att främja ett allmännyttigt ändamål. Föreningen ska dessutom vara öppen för alla och behöva lotteriintäkter för sin verksamhet.
En skolklass uppfyller inte det. Inte heller en privatperson eller ett företag får i princip anordna ett lotteri.
Har klassen en förening bakom sig, till exempel en idrottsförening eller en registrerad föräldraförening, ser det annorlunda ut. Då kan lotteri vara ett alternativ, men med regler om vinstvärde och redovisning. Mer om det i del 9.
Gör det här först: bestäm vem som är avsändare. En klass, en föräldraförening eller idrottsföreningen? Svaret avgör vilka av de nio metoderna som är öppna för er.
Den klassiska metoden, och fortfarande en av de bättre — om ni har vuxna som är med.
Upplägget är enkelt: klassen erbjuder biltvätt på en parkering, krattar löv hos grannar eller hjälper till på en gård inför säsongen. Kunderna finns i närområdet och ingen produkt behöver köpas in.
Det här krävs: en plats med vatten och avlopp som klarar biltvätt, en vuxen som ansvarar, och att kommunen tillåter tvätt på den platsen. Många kommuner avråder från biltvätt på gatan av miljöskäl, så fråga innan ni bokar dagen.
Det här brukar gå fel: för få bokade kunder. Lös det genom att boka tider i förväg i stället för att hoppas på spontanbesök, och ta betalt vid bokning.
Den mest underskattade metoden. Varorna är gratis och kommer från familjerna själva.
Varje familj rensar hemma och skänker det som ska bort. Klassen säljer på en loppis, i en skolaula, på en parkering eller via en gemensam annons på nätet. Barnen kan vara med och prismärka, sortera och möta kunder, vilket fungerar även för yngre barn eftersom det sker tillsammans med föräldrar.
Det här krävs: en lokal eller plats, gärna i samband med något som redan drar folk, och en tydlig deadline så att alla faktiskt rensar hemma.
Det här brukar gå fel: för lite folk på plats. Loppisen bör ligga samma dag som något annat händer i området, till exempel en cup, en marknad eller en skolavslutning.
Tips: sälj det dyraste separat på nätet i stället för på plats. En cykel eller en soffa ger mer i en annons än på ett bord.
Långsamt men helt riskfritt, och det enda som verkligen fungerar för de yngsta barnen.
Klassen samlar burkar och flaskor från familjer, grannar, föreningar och arbetsplatser. Många företag har stora mängder pant som ingen hinner ta hand om, och en idrottsförening efter en cuphelg kan ha flera hundra burkar.
Det här krävs: någon med bil, förvaringsplats och uthållighet. Metoden bygger på att den pågår hela terminen, inte en helg.
Det här brukar gå fel: pantmaskinen tar slut eller stoppar. Dela upp stora mängder på flera butiker och besök, och fråga butikschefen innan ni kommer med tusen burkar.
Det snabbaste sättet att få in mycket pengar på få timmar — om ni har rätt kontakt.
Ett lokalt företag betalar en summa och får något tillbaka: namn på matchtröjan, logotyp på ett evenemang eller omnämnande i klassens utskick. För idrottslag är det vanligt. För en skolklass är det ovanligare, men fullt möjligt, särskilt om en förälder driver företag.
Det här krävs: ett kort skriftligt förslag med vad företaget får, hur länge och till vilket pris. Utan motprestation blir det en gåva, och gåvor är svårare att få.
Det här brukar gå fel: man frågar för brett. Fem riktade förfrågningar till företag med koppling till familjerna ger mer än femtio mejl till okända.
Tänk på: om pengarna går till en klass, inte till en förening, vill företaget ofta veta vem som tar emot dem och hur de redovisas. Ha svaret klart innan ni frågar.
Låter enkelt, fungerar sällan utan ett nätverk som redan är engagerat.
Klassen skapar en insamling på en plattform eller en enkel sida med ett swishnummer, berättar vad pengarna ska gå till och sprider den i sina kanaler. Det kostar nästan ingenting att starta, och det är därför alla listor rekommenderar det.
Problemet är att pengarna kommer från samma personer som annars hade köpt något av barnen: släkt, grannar och föräldrarnas arbetskamrater. Skillnaden är att de inte får något tillbaka, och då ger de oftast mindre.
Det här krävs: ett konkret mål, gärna med belopp och datum, och en berättelse som förklarar varför. "Klass 6B ska till Berlin i maj och behöver 24 000 kr" fungerar bättre än "stöd vår klasskassa".
Det här brukar gå fel: insamlingen dör efter tre dagar. Planera in två påminnelser, och redovisa hur långt ni kommit. En synlig termometer gör mer än man tror.
Tänk på: pengarna ska tas emot på ett konto som en vuxen ansvarar för, och det ska vara tydligt vad som händer om resan ställs in.
Roligast av alla metoder, och den som ger minst per nedlagd timme.
Klassen ordnar ett fikacafé på skolavslutningen, ett disco för lågstadiet eller en filmkväll med kiosk. Intäkterna kommer från inträde och försäljning på plats.
Det här krävs: tillstånd från skolan, tillräckligt många volontärer och ett tillfälle då folk ändå är på plats. Ett eget evenemang som ingen känner till drar sällan publik.
Det här brukar gå fel: för många bakar och för få kommer. Bestäm i förväg hur mycket som ska bakas, annars slängs hälften.
Tänk på: säljer ni mat och dryck regelbundet kan kommunens miljöförvaltning ha synpunkter. Enstaka tillfällen brukar gå bra, men fråga om ni planerar att göra det ofta.
Störst intäkt per dag av alla metoder — men bara för de äldre eleverna.
Klassen arbetar en dag åt ett företag eller en kommun: lagerarbete, inventering, städning inför säsong, utdelning av reklam eller hjälp vid ett evenemang. Företaget betalar en klumpsumma till klasskassan i stället för lön till varje elev.
Det här krävs: att åldern tillåter uppgiften. För barn i åldern 13–15 år måste arbetet vara lätt och ofarligt, får inte innebära stort ansvarstagande och vårdnadshavaren ska godkänna just de uppgifterna. Ungdomar som fyllt 16 och gått ut nian får utföra normalt och ofarligt arbete.
Det här brukar gå fel: oklara förväntningar. Skriv ned vad som ska göras, hur många timmar det gäller och vad ersättningen är, innan dagen bokas.
Tänk på: ersättning till en klasskassa kan vara en skattefråga för företaget. Be dem stämma av med sin bokföring, så slipper ni överraskningar.
Ingen försäljning, inga timmar på en parkering — men en ansökan och lång väntan.
Många kommuner har stöd för barn- och ungdomsverksamhet, och det finns stiftelser som delar ut pengar till skolresor, lägerskolor och utrustning. Summorna kan vara betydande, men ansökningarna har fasta datum och beslut kan ta månader.
Det här krävs: ofta en förening som söker, ett tydligt syfte och en budget. Vissa fonder kräver att pengarna går till något som alla i gruppen får ta del av.
Det här brukar gå fel: man söker för sent. Kolla ansökningsdatumen ett år i förväg, eftersom de sällan flyttas.
Den metod som nämns i nästan alla listor, och den som oftast inte är tillåten för en klass.
För att anordna ett lotteri där deltagarna betalar en insats krävs som regel licens eller registrering. Registrering hos kommunen kan bara ges till ideella föreningar och registrerade trossamfund som främjar ett allmännyttigt ändamål, är öppna för alla och behöver intäkterna för sin verksamhet. En privatperson eller ett företag får i princip aldrig anordna lotteri.
För ett registreringslotteri gäller dessutom att vinsternas värde ska motsvara minst 35 procent och högst 50 procent av insatserna, och att lotteriet bara får erbjudas i den kommun där föreningen är verksam. Säljs lotter via sociala medier till personer i hela landet krävs licens från Spelinspektionen i stället.
Lotterier där deltagandet inte kräver någon insats, alltså där ingen betalar för att vara med.
Idrottsföreningen eller en registrerad föräldraförening kan ofta registrera lotteri hos kommunen. Fråga kommunens lotterihandläggare.
En skolklass är ingen juridisk person och kan inte registrera ett lotteri. Välj en annan metod, eller låt föreningen stå som arrangör.
Ett alternativ som ofta fungerar: en tävling som avgörs av prestation, till exempel en frågesport eller en gissningstävling som bedöms, räknas normalt inte som lotteri, eftersom utfallet inte beror på slumpen. Kontrollera ändå med kommunen innan ni drar igång.
Samma räkneexempel som ovan, samlade. Siffrorna är uppskattningar för en klass på ungefär 25 elever och ska ses som storleksordningar, inte löften.
| Metod | Netto | Timmar | Per timme |
|---|---|---|---|
| Sponsorer | 7 000 kr | 15 | 467 kr |
| Insamling / crowdfunding | 5 700 kr | 20 | 285 kr |
| Loppis | 11 000 kr | 60 | 183 kr |
| Arbetsdag hos företag | 10 000 kr | 85 | 118 kr |
| Pantinsamling | 4 200 kr | 40 | 105 kr |
| Biltvätt och gårdsjobb | 2 600 kr | 48 | 54 kr |
| Fika och evenemang | 2 200 kr | 45 | 49 kr |
| Bidrag och fonder | 0–15 000 kr | 12 | Allt eller inget |
| Lotteri | Kräver förening | — | — |
Notera skillnaden i timmar. Metoderna högst upp i tabellen ger mest per nedlagd timme men kräver kontakter, medan de längst ned är lätta att starta men tunga att genomföra.
Här kommer den ärliga jämförelsen, inklusive alternativet vi själva säljer.
De flesta klasser behöver mellan 20 000 och 40 000 kr för en klassresa. Tittar man på tabellen ovan syns problemet direkt: ingen enskild metod tar er dit på ett tillfälle. Loppis och arbetsdag ger mest per gång, men båda kräver ett rejält engagemang från föräldrarna och kan sällan upprepas mer än en eller två gånger per läsår.
Därför landar de flesta klasser i en kombination: en loppis, pant som rullar hela terminen, en sponsor om någon har en kontakt — och ofta en försäljning.
Försäljningen vinner alltså inte på kronor per timme, den ligger ungefär i nivå med loppis. Det den vinner på är något annat: den kan upprepas, den kräver ingen lokal, ingen dag i kalendern och inget beroende av väder eller kontakter. Och till skillnad från en loppis kan varje familj bidra i sin egen takt.
Det ärliga svaret är alltså att ni sannolikt behöver två eller tre metoder, inte en. Den här guiden finns för att ni ska kunna välja dem med öppna ögon.
Om ni ändå säljer något, välj ett upplägg där ni bara beställer det som redan är sålt. Då kan klassen aldrig förlora pengar på osålda varor.
Barn under arton år kan som huvudregel inte ingå bindande avtal utan vårdnadshavares samtycke. Kontaktperson och betalningsmottagare ska alltid vara en vuxen.
Jämför alltid metoderna per nedlagd timme, inte per kampanj. Det är den siffran som avgör om föräldrarna orkar en andra omgång.
Timmarna i tabellen ovan är bara själva aktiviteten. Efter loppisen, biltvätten eller kampanjen börjar nästa jobb, och det hamnar nästan alltid på en förälder.
Det är den delen som avgör om klassen orkar en andra omgång. Någon ska hålla reda på vem som sålt vad, vem som betalat, vem som fått sina varor och hur mycket som finns i kassan. Görs det med papperslistor, ett kalkylark och en swishlista blir det timmar som ingen räknade med när ni planerade.
| Efterarbete | ☕ Med vårt system | 📋 Papperslistor |
|---|---|---|
| Samla in beställningar | Registreras direkt när kunden beställer | Listor samlas in och renskrivs |
| Räkna ihop vem som sålt vad | Uppdateras automatiskt | Kalkylark, oftast flera kvällar |
| Hålla reda på betalningar | Varje order märks betald i listan | Swishlista som ska matchas för hand |
| Kvitto till kunden | Skapas med ett klick | Finns sällan |
| Skicka slutbeställningen | En knapp när kampanjen stängs | Summeras manuellt per sort |
| Dela ut varorna | Klassen gör det själv | Klassen gör det själv |
| Ta emot pengarna | Direkt till klassens konto | Direkt till klassens konto |
Två rader är lika: någon måste fortfarande dela ut varorna, och pengarna går till klassens eget konto i båda fallen. Skillnaden ligger i raderna däremellan.
Lägg in klassens Swish-nummer en gång, så får varje kund färdiga betaluppgifter direkt efter sin beställning: rätt summa och rätt meddelande. Ingen kontanthantering och inga sedlar i elevernas fickor.
Föräldrar, elever och den som håller i kassan ser samma uppdaterade läge. Ingen behöver fråga hur det går, och ingen lista blir liggande hemma hos någon.
Kvittot skapas från beställningen och kan skickas som text eller sms, eller skrivas ut. Bra för den som betalar kontant och för klassens egen redovisning.
Poängen är inte att systemet gör allt. Någon delar fortfarande ut varorna och någon ansvarar för kassan. Men de timmar som brukar sluka kvällar — listor, summeringar och betalningsavstämning — försvinner.
Samma marginal på allt: 45,60 kr till klassen per såld vara, vilket motsvarar 38 procent av priset 120 kr.
Mest sålda sorten är saltkola. Nio smaker gör att säljaren nästan alltid har något som passar kunden.
Djärvt och mjukt på samma gång — salt möter söt kola.
Mjuk kaffebas med naturliga toner av blåbär.
Mjuk och aromatisk. Den sort som sällan möter motstånd.
Fylligt kaffe som möter riktig salmiak.
Sammetslent med tydliga chokladtoner.
Balanserad och mjuk. För den som bara dricker vanligt kaffe.
Fylligt med toner av nöt, karamell och mörk choklad.
Frisk chokladkaffe från single origin-bönor.
Spansk kvalitetschoklad, stenmalen på traditionellt vis sedan 1954. Ett alternativ för den kund som inte dricker kaffe, och en produkt som säljer bra i december.
Mörk choklad, klassisk rostning.
Klassisk krämig mjölkchoklad.
Mjölkchoklad med kokos.
Intensiv choklad från ett enda ursprung.
Fruktig choklad från ett enda ursprung.
Extra mörk med jordig karaktär.
Extra mörk klassisk choklad.
Krämig vit choklad.
Mörk choklad i mindre format — se hela chokladsortimentet.
Kaffe och choklad i samma kampanj. Kunden som tackar nej till det ena
säger ofta ja till det andra.
Vi hellre visar hur vi räknat än presenterar siffror som ser bra ut. Här är underlaget bakom guiden.
Uppskattningar för en klass om cirka 25 elever. De är storleksordningar, inte löften — era siffror beror på ort, nätverk och hur många föräldrar som hjälper till.
Arbetsmiljöverkets information om minderårigas arbete: under 13 år gäller förbud med vissa undantag, och 13–15 år lätt och ofarligt arbete med vårdnadshavarens tillåtelse.
Spellagen så som Spelinspektionen och kommunerna beskriver den. Kontrollera alltid aktuella regler hos myndigheten eller kommunen innan ni drar igång.
Läs mer om klassförsäljning och föreningsförsäljning med kaffe, se hur ni kan tjäna pengar till klassen eller jämför vad ni kan sälja med klassen.
En kaffekampanj kan rulla vid sidan av allt annat ni gör. Ingen förskottsbeställning, ingen lagerrisk och 45,60 kr till klasskassan per såld påse.
Starta försäljning →
